Jag vet det innan det har skett,
var gång jag dricker går det snett.
Jag kan mig ej besinna.
Jag förolämpar, stjäl och slåss,
hånglar upp gifta män förstås,
och en och annan kvinna
“Vi orkar inte med dig mer, hejdå”
Jag har ju druckit nog för två.

För alla supar jag borde avstått,
för skålar som jag fått,
och när det blitt för vått,
vill jag vi om ursäkt här och nu.
För alla misstag jag ligger bakom,
cyklar som jag snott.
Jag önskar det ogjort,
men så kommer spriten fram igen,
och jag ragglar hem i gryningen!